Fontana di Trevi i Rom är ännu ett väldigt populärt besöksmål. Fontana di Trevi i Rom är ännu ett väldigt populärt besöksmål.

Fontana di Trevi – historien bakom Roms mest kända fontän

Fontana di Trevi är Roms mest ikoniska fontän – känd för sin barockstil, sin historia och traditionen att kasta mynt i vattnet.

Fontana di Trevi är inte bara en fontän man stannar till vid för ett foto. Det är ett levande stycke historia mitt i centrala Rom. Varje dag samlas tusentals människor här, inte bara för att beundra dess skönhet utan för att vara en del av den tradition som omger platsen. Bakom fontänens glittrande vatten och dramatiska skulpturer döljer sig flera hundra år av historia, symbolik och påkostad arkitektur som fortfarande fascinerar.

Ursprung och tidig historia

Historien om Fontana di Trevi börjar långt före själva fontänen. På platsen där fontänen står i dag fanns tidigare en mindre vattenkälla som markerade slutet på akvedukten Aqua Virgo. Denna akvedukt byggdes redan 19 f.Kr. under kejsar Augustus tid, ledd av Marcus Agrippa. Aqua Virgo försåg centrala Rom med friskt vatten, något som var livsnödvändigt i en växande stad.

Platsen där Fontana di Trevi står blev alltså tidigt en viktig punkt i stadens infrastruktur.

Under medeltiden förföll den ursprungliga fontänen, men intresset för att smycka och försköna Rom växte under renässansen. Påvarna började då återinvestera i stadens offentliga byggnader och vattenanläggningar. Platsen var strategisk, både rent praktiskt och symboliskt, och diskussioner om att bygga något mer storslaget tog fart. Det skulle dock dröja till 1700-talet innan de planerna blev verklighet.

Byggnationen under 1700-talet

Det var under påven Clemens XII:s tid som det verkligen hände. År 1732 utlyste han en arkitekttävling för att ta fram en ny, monumental fontän vid Aqua Virgos slutpunkt. Vinnaren blev Nicola Salvi, som föreslog en storslagen barockfontän integrerad i Palazzo Polis fasad. Bygget blev dock allt annat än enkelt. Trots Salvis vision drabbades projektet av både ekonomiska problem och tekniska svårigheter. Det drog ut på tiden i över 30 år.

Nicola Salvi dog innan arbetet hann bli färdigt. Fontänen färdigställdes därför av Giuseppe Pannini, som följde Salvis ursprungliga ritningar med bara några mindre förändringar. År 1762 var Fontana di Trevi äntligen klar. Den blev en symbol för både arkitektonisk konst och Roms förmåga att bevara sin historiska själ samtidigt som staden utvecklades. Fontänen stod då som en hyllning till både vattenförsörjningen och konstnärlig överdådighet.

Arkitektur och symbolik

Fontana di Trevi är ett mästerverk i barock stil, där varenda detalj är genomtänkt. Mitt i fontänen står havsguden Oceanus på en snäckformad vagn, dragen av två hästar – en lugn och en vild – som symboliserar havets olika sinnesstämningar. Tritonerna som styr dem förstärker känslan av rörelse och liv. Det hela ramas in av Palazzo Poli, vars fasad fungerar som en dramatisk bakgrund till skulpturgruppen.

Fontänens botten är formad som en konstgjord klippformation, där vattnet porlar ner i en stor bassäng. Det är inte bara vackert utan bär också symbolik – man ville visa på ett harmoniskt samspel mellan människa, natur och stadens resurser. Fontänen har därmed inte bara en dekorativ funktion utan är också en allegori för kontrollen över naturen och Roms historiska band till vatten som livgivande kraft.

Mynten i fontänen – ritualen och myten

Att kasta ett mynt i Fontana di Trevi är mer än bara en turistgrej – det är en modern ritual med gamla rötter. Myntet kastas över vänstra axeln, och enligt legenden betyder ett mynt att man återvänder till Rom. Kastar du två mynt kan det leda till att du hittar kärleken i staden. Tre mynt sägs ge äktenskap – eller i alla fall ett löfte om det. Det är inte vetenskap, men det är charmigt.

Varje dag plockas flera tusen euro upp från vattnet. Beloppet varierar, men uppskattningsvis handlar det om mellan 3 000 och 4 000 euro per dag. Pengarna används faktiskt till välgörande ändamål. Organisationen Caritas får ansvaret att fördela dem till sociala projekt, bland annat stöd till hemlösa och matutdelning. Det ger hela traditionen ett extra lager – det är inte bara en romantisk gest utan också något som faktiskt gör nytta.

Fontänen i populärkulturen

Fontana di Trevi har blivit odödlig tack vare sin närvaro i filmvärlden. Den mest ikoniska scenen är från La Dolce Vita (1960) där Anita Ekberg vadar ut i fontänen under en nattlig promenad. Den scenen har blivit en symbol för romantik och det italienska drömlivet, något som fortfarande lockar filmälskare till platsen. Många besökare försöker återskapa ögonblicket – dock utan att faktiskt gå i vattnet, vilket är förbjudet.

Fontänen har också dykt upp i filmer som Roman Holiday med Audrey Hepburn och Angels & Demons, samt i moderna ungdomsfilmer. Varje gång fontänen syns på bioduken stärker det platsens status som kulturell ikon. Det är en slags gemensam visuell referenspunkt – man behöver inte ens ha varit i Rom för att känna igen den. Fontana di Trevi är på så vis både konstverk och del av ett större, globalt berättande.

Praktisk information för besökare

Fontana di Trevi ligger i det livliga området Trevi i centrala Rom. Det är gångavstånd till flera andra sevärdheter, som Spanska trappan och Pantheon. Fontänen är alltid tillgänglig – dygnet runt – men den ser särskilt magisk ut på kvällen när belysningen sätter skuggor i skulpturerna. Vill du undvika trängsel är tidig morgon det bästa alternativet. Då kan du njuta av platsen i lugn och ro.

Tips: Besök den officiella sidan för Fontana di Trevi.

Viktigt att veta är att det är förbjudet att bada i fontänen, trots att vissa turister fortfarande försöker. Staden har infört böter för den typen av beteende. Det bästa du kan göra är att ta med ett mynt, vända ryggen mot vattnet, blunda och kasta. Oavsett om du tror på myten eller inte, så blir det ett minne – och kanske, bara kanske, en framtida biljett tillbaka till Rom.